Annons

Soffpotatis

Jajemen, är numera soffpotatis efter operationen förra Torsdagen. Första dagarna efteråt var inte så roliga med lite smärta och obehag och framförallt känslan av att inte kunna göra nånting själv. Men nu börjar jag bli grym på kryckor och hittar mina knep att kunna göra saker ändå. Svårast är det att förflytta saker och ting, tex mat och större grejer. Men med lite hjälp ibland går det ändå. Tyckte det var väldigt jobbigt i början av veckan efter att jag kommit hem från min kompis Josefine som tog hand om mig dom första dagarna efteråt (tack!!!). Tobbe jobbade och mamma var inte hemma så var lite lätt frustrerad då.

Men nu går det framåt, kan gå ganska långt med lite pauser ibland. Har äntligen kunnat gå ut och hälsat på hästarna i hagen, Anton är skeptisk till kryckorna men det visste jag att han skulle vara 😉 Han är ju lite fjantig…

Annars kollar jag på en del serier osv. Idag blev det Peder Fredricsons nya dokumentär som släpptes just idag på svt play. Är verkligen imponerad av honom och Lisen, ett vinnande koncept! Gillar deras syn på hästar och träning/tävling.
Framförallt en kommentar som han sa: ”Man kan inte sätta ribban för lågt, speciellt inte när man har en häst som jag har”. Den kommentaren kommer jag bära med mig för den är så sann och passar in liksom. Jag tror ju väldigt mycket på Anton i framtiden. Vägen är lång dit jag vill men jag har redan lagt så mycket tid på honom så för mig gör det inget. Han har ju blivit så viktig för mig med tiden. Min kompis liksom. Dom är ju speciella dom där djuren och sporten likaså! När gipset åkt av ska jag äntligen köra, längtar!. :)

/Emma

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Snart operation

Jag ska alltså opereras den 10 november, ska ta ett ledband från knäet och sätta in i min ena fot som jag ofta har ont i. Jag är överrörlig och ledbandet är uttöjd och därför har jag ont vilket påverkar mig i min egna träning då jag vill springa och träna mycket. Sedan har jag haft problem på tävlingar då jag haft så ont att jag knappt kunnat gå hinder.

Så planen nu framöver är att träna på med hästarna som vanligt tills operationen, Wimse joggas i skogen och Anton körs lite dressyr och precision som innan. Under min sjukskrivning så kommer jag vara gipsad i tre veckor och då får hästarna vila. Sedan kommer jag ju hoppa på kryckor ett bra tag och då får jag ta hjälp att göra iordning dom och ta mej upp i vagnen. Sen reder jag det nog. Fördelen med att vara sjukskriven i 3 månader under vintern är att jag slipper köra i mörker, jag kan ju köra båda på förmiddagen, perfekt! Och här ska tränas! Målet är att få Anton startklar till msv på Lysten till våren. Dressyrmässigt är det nog inga problem men maraton behöver han mycket mer styrka till och vi behöver hitta varandra när det kommer till att svänga. Men det går framåt och han är så rolig att köra! :)

Idag satte mamma och jag mina grabbar i par, dom skötte sig fint och Anton har förbättras mycket sen förra vinterns parkörning då han var lat och lät Wimse dra hela lasset. Idag var han den pigga av dom och när det blev lite dramatik och Wimse blev rädd så dom studsa iväg en bit så lugnade dom båda ner sig snabbt. Ett bra tecken på att båda är så pass trygga i situationen och att man kan lita på att dom lugnar ner sig när saker händer. Och det är bra att saker händer på hemmaplan så att det förhoppningsvis händer mindre på tävling där man råkar ut för olika svåra och oförutsägbara situationer ibland.

/Emma

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Landat efter SM

Så har vi landat efter SM, Wimse har vilat sen vi kom hem och får en veckas semester till. Det är han väl värd!
Måste gå tillbaka till några ögonblick från SM som gick i Göteborg. Jag är jättestolt över min 23-åriga ponny som tog ett silver. Han ställer alltid upp och gör sitt bästa även om han blir lite för laddad ibland i dressyren tex. Men han är ursäktad då han är gammal gemet och tycker att han kan det här bäst själv 😉
I maraton gick han suveränt i hinder 1,2 och 3. Sen blev han antingen trött eller ville inte då han halkade en del på vissa ställen, kommunikationen mellan oss försvann liksom..
Precisonen var han riktigt bra i, så lydig. Stark som attan men ändå lydig och fin.


Använde min nya sele i maraton, en Ideal lux maraton med ergonomisk brösta. Suverän tycker jag! Har tröttnat på syntetselar som är stenhårda på vintern och vissa märken spricker i hålen efter ett par månader…
Men denna är bra, väldigt nöjd! Köpt på selar.se

YouTube Preview Image
Film från hinder 2, vi hade snabbaste tid! 😉 Natalie Hellberg som filmat. Tack för all hjälp ännu en gång Boel Hellberg!

Måste Verkligen tacka alla funktionärer som hjälpt till och varit supertrevliga hela veckan. Samt ett stort tack till Karin Mårlind Strauss som dragit det stora lasset inför och under tävlingen. Inget lätt jobb men det blev bra och vi fick alla en häftig upplevelse i en fantastisk stad!

Nu fortsätter träningen med Anton som vanligt, ökar svårighetsgraden för honom med jämna mellanrum. Kör svårklass programmet en del eftersom det är så bra övningsmoment i det som är nyttigt. Han gör ändå programmet hyffsat i dagsläget. Saknas såklart rätt mycket styrka i honom för att klara alla samlingar och ökningar men det blir bättre ju mer tiden går. Det är roligt att det är sån skillnad på hans form nu från i våras. Nu är formen stadig och fin, krånglar bara lite i samlingarna men det handlar ju också om styrka. Längtar till vårens tävlingar så vi får se hur han utvecklats under vintern. :)

Sen vill jag bara säga att det finns alltid fler sanningar om saker och ting, allt är inte svart och vitt. Så snälla tänk er för innan ni öppnar munnen och säger/skriver något. Folk i omgivningen kan ta väldigt illa upp.

/Emma

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

SM närmar sig

Och man kan ju inte bli mer peppad efter att ha sett Peder Fredricsons fantastiska OS silver! Men egentligen borde ju guldet vara Peders eftersom han var den enda av 76 starter som hade 6 felfria rundor! Helt otroligt!

Men åter till körning 😉
Wimse tränas för fullt och även Anton. Wimses sista tävling närmar sig och vi börjar få till det mesta nu känns det som, mest små grejer som vi får försöka få rätt på innan. Annars är jag nöjd med honom och oavsett om vi gör bra ifrån oss eller inte så kommer han avsluta med flaggan i topp. Upplägget med träningen nu dom sista 17 dagarna är träning tre dagar i rad, en dags vila och sen tre dagar i rad igen. En av dagarna dressyr, en kondition och den sista dagen ett lite mindre pass i skogen. Och han känns pigg och glad.

Anton Börjar bli riktigt stadig i formen och vi galopperar mycket nu, små och stora volter. Kör också mycket precision och han har blivit så duktig! För ett år sedan var han rädd för konerna och gick knappt att styra. Men nu är det galopp hela banan som gäller :) Ser fram emot nästa år efter vinterns träning, kommer bli så roligt!

Nu är det också bestämt att jag ska operera foten i november, sjukskrivning tre månader minst. Inte kul men ett måste. Ska plugga till nagelteknolog under tiden så att jag har nått att göra. Kommer ju träna hästarna ändå med hjälp att spänna för osv. Fördelen med att köra och inte rida 😉

En gammal film från VM i danmark 2007, Anne-christine Arvidsson med ponnyn Knut som då tog VM silver och dessutom vann maraton! Ett fantastiskt ekipage som vi saknar idag!

YouTube Preview Image

/Emma

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Vår sista tävling

Så börjar SM närma sig och det betyder också att Wimses karriär börjar lida mot sitt slut. Jag har funderat länge över hur vi ska göra med honom framöver och nu har han blivit 23 år och vi kan inte hålla på hur länge som helst med honom även om han är så otroligt fräsch. Dressyren är som den är, han är tokladdad efter alla ”lektävlingar” och han är inte lätt att köra och har ALDRIG varit. Han är en gosse som gärna kan bäst själv och blir lite överambitiös, roligt att han vill så mycket men det blir svårt att få bra poäng när han är sån. Han har haft sina glansdagar i dressyren helt enkelt. Men han är fantastisk som alltid ställer upp!

Så SM blir vår sista tävling tillsammans, eller ja, vår sista ”riktiga” tävling. Vi kommer göra det som Wimse tycker är allra roligast ett tag till. Alltså inomhusmaraton och gärna Falsterbo och Scandinavium om vi blir inbjudna fler gånger :)

Känns jättesorgligt såklart för vi har hunnit med mycket han och jag på våra 4 tävlingsår. Åtta mästerskapsmedaljer har vi skrapat ihop! Och med mamma ännu fler! Kommer sakna honom otroligt mycket när vi är ute och tävlar utan honom i framtiden, han är verkligen en speciell individ att ha med sig. Hemma är han aldrig särskilt sugen på att bli klappad men på tävling är han väldigt social och mysig. Han trivs verkligen att vara i centrum och få visa upp vad han kan! Och mycket kan han… Ska skriva ett inlägg nån gång om vår ”historia” med honom, med räkna med ett lååååååååååååååååångt inlägg då :) Vi har så mycket historia tillsammans efter 13 år i vår ägo.

Men det känns bra att han får lugna ner sig lite och han förtjänar lite mindre arbete och sånt som han tycker är allra roligast istället. Han ska hållas fräsch och glad efter allt han gjort för oss!
Nu hoppas vi på hyffsade resultat på SM, har inga stora förväntningar annat än att jag vill få till ett bra maraton och helst en felfri precision. Tycker det är dags att bollarna ligger kvar! 😉

Sen vill jag slutligen bara skriva nåra rader om den otroligt tragiska olyckan som har skett, tror dom flesta vet vad jag menar. Jag lider så otroligt med anhöriga, livet är skört och orättvist.Väldigt orättvist.
Lev livet varje sekund.
Ta inget för givet.
Vi kommer aldrig glömma ditt glada ansikte som vi sett så många gånger.
Vila i frid.

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

stats